Psykoterapi nummer 1-2 2025
Kära läsare!
Den tidskrift som ni nu öppnar är liksom den förra ett ”dubbelnummer” – 1/2 för 2025 – och återigen har redaktionen måst ställa intressanta texter på vänt.
Vi
vill också tacka alla de medlemmar som besvarat enkäten om tidskriften.
Elisabeth von Essen har i detta nummer sammanställt och analyserat svaren. Även
om de flesta glädjande nog har svarat mycket positivt, framgår det också att en
del texter bedöms som för långa och svårlästa. Redaktionen har därför beslutat
att minska ner det tidigare rekommenderade sidantalet till högst 3 500 ord för
artiklar och högst 1 500 ord för recensioner. På så vis blir det också utrymme
för mer varierade texter i varje nummer.
Nu till det övriga innehållet i detta nummer:
Den första artikeln bygger på en intervjustudie och har ett tydligt kliniskt budskap. – När du är på väg till en psykoterapisession – vad tänker du? Hur känner du dig? Och efteråt, när dörren till terapirummet stängts? På väg hem eller till jobbet? – Är det här frågor som psykoterapeuter i allmänhet intresserar sig tillräckligt för? Nej, menar Ulf Rådberg och Andrzej Werbart i artikeln Övergångar – betydelsen av tid och rum mellan terapin och livet. Detta borde vi ägna mer uppmärksamhet, eftersom ett viktigt syfte med terapin är just att uppnå förändringar i klienternas liv. Något som kan underlättas om vi intresserar oss mer för upplevelser i mellanrummen just före och efter terapitimmarna.
I artikeln Affektiv neuropsykologi. Våra känslors evolutionära och biologiska ursprung sammanfattar Madis Kajandi den bortgångne neurovetenskaplige forskaren Jaak Panksepps forskningsfynd. Panksepp har enligt Kajandi identifierat den koppling mellan biologi och psykologi som Freud ursprungligen förutsatte. Därmed har han skapat en helt ny forskningsgren – affektiv neurovetenskap.
Missa för all del inte det avslutande avsnittet där en studie av ”rough and tumble play” hos däggdjursungar refereras! Kanske en bidragande orsak till det ökade våldet är att dagens barn inte får träna på att slåss med varandra?
Vad är en stämning och vilken betydelse har den i en grupp? Denna filosofiska fråga analyseras av Inge Widlund i Stämningen i en grupp – historia, minne, framtid, och han kommer fram till att stämning är ett viktigt men förbisett begrepp även inom gruppterapin. Och det ska inte ses som ”ett fast, observerbart fenomen utan som ett tillfälligt känslomässigt läge mellan två andra tillstånd, ett förflutet och ett kommande.”
Filmen Billy Elliot har inspirerat Johanna Almlöf till att reflektera kring sorg och frigörelse under adolescensen. Filmen handlar om hur en pojke frigör sig från en sorglig familjehistoria och sin arbetarbakgrund genom att följa sin önskan att bli dansare. Almlöf analyserar i essän 25 år med Billy Elliot denna gripande berättelse utifrån såväl Freuds som Kleins teorier om adolescensen.
Reflektioner utifrån Catharina Engströms essäsamling ”Siktprövningar” utgår från en bok som kom ut 2023 och som enligt förlagstexten rör ”likheter och skillnader mellan psykoanalys och konstnärligt skapande” och ”är ett försök till kritisk diskussion om vår samtid och vad det innebär att vara människa idag.” Åke Lantz kommenterar och diskuterar här de delar i boken som direkt berör psykoanalytisk teori.
Medfödda adhd-gener och empirisk evidens? är rubriken till Lars Åke Bergs artikel. Här återkommer Berg till det bekymmersamma mysterium med en lavinartad ökning av adhd-diagnoser och medicinering, som nu mer eller mindre tycks ha förlamat barnoch ungdomspsykiatrin. Trots att det finns forskningsresultat som tydligt visar att det inte finns några klara fysiologiska faktorer bakom det man benämner adhd. Trots att man inte vet om medicinen på sikt verkligen är oskadlig. Adhd är varken sjukdom eller funktionsnedsättning, utan snarare en ”variation”, menar Berg och rekommenderar oss att läsa Tomas Ljungbergs artiklar om samma fråga i nättidskriften Flytkraft.
Gör gärna det!
Vidare kan ni i detta nummer ta del av rapporter från PC:s höstkonferens om Psykiatrins kris samt från Sapu:s konferens Vad har psykoterapeuten för betydelse för utfallet i psykoterapi? Samt recensioner av ett par angelägna nyutkomna böcker.
Med
förhoppningar om ljusare tider.
Pia Eresund
Psykoterapi
utkommer med två dubbelnummer per år. Förutom olika slags information finns flera
artiklar i varje nummer.
I Psykoterapi
kan du följa aktuell utveckling, delta i
debatt och medverka i det som sker inom psykoterapiområdet.
Från redaktionen: senaste numret
Redaktör Pia Eresund
Ordförande har ordet
Krönika av ordförande Teci Hill
Tidigare nummer
Listning av alla tidigare nummer
