Psykoterapi nummer 3-4 2024
Kära läsare!
Det här är årets andra utgåva av Psykoterapi och den ska gälla för nummer 3-4. Tyvärr dock inte med ökat sidantal, så trots att tidskriften är späckad med intressant läsning är det ovanligt många texter som inte har fått plats och måste vänta till nästa nummer. Vi beklagar detta och ska försöka hitta en lösning på problemet till nästa år.
Psykoterapicentrums
vårkonferens 2024 handlade om diagnostik. Inom den psykiatriska vården, men även
ute i samhället, är intresset för psykologisk diagnostik numera stort. Detta
gäller inte minst neuropsykiatriska diagnoser, som också har ökat mycket
kraftigt, särskilt bland barn och ungdomar. Här behöver man undersöka om det
inte sker en överdiagnostisering, vilket ju kan vara skadligt om det leder till
fel slags vårdinsatser. Men diagnoser behövs verkligen för att människor med
allvarlig psykisk problematik ska få rätt behandling, och för att vi ska kunna
följa upp och forska på dessa behandlingar.
Stephan Hau var en av föredragshållarna och i artikeln ”Vilken form av psykiatrisk diagnos behöver vi?” beskriver han hur psykiatriska diagnossystem har utvecklats. Han betonar också att det inte räcker med förklaringsmodeller för psykiska processer som endast fokuserar på individen. Man måste även räkna med det psykosociala interaktionssammanhang som patienten befinner sig i. Något som den senaste versionen av det psykodynamiskt grundadediagnossystemet Operationalized Psychodynamic Diagnosis (OPD) i viss mån försöker göra. Detta system har även anpassats till barn och ungdomar (OPD-CA-2), vilket Hau presenterar i sin andra artikel. Slutsatsen är att trots vissa begränsningar är detta ändå det bästa system vi för närvarande har för att sätta adekvata, individanpassade och systematiska diagnoser på barn och ungdomar med psykiska problem.
Den avgörande betydelsen av sociala sammanhang för psykisk hälsa återkommer som tema i artikeln Om människan som fundamentalt social. Här utgår Klas Orsvärn från ett grupp-analytiskt perspektiv och undersöker hur psykoanalytikern Foulkes' tankar om förhållandet individ-grupp har vidareutvecklats av andra teoretiker. Han visar på att det i dessa texter finns viktiga ledtrådar till hur vi ska ”komma ur individorienteringens grepp”, även om det ännu inte har utarbetats någon sammanhängande psykoanalytisk gruppteori.
Dissociation är ett diagnostiskt begrepp som alltmer används inom psykodynamiska praktik. Men enligt Tomas Wånge är detta inte en försvarsmekanism av samma typ som bortträngning. Det finns inte någon inre konflikt som har nått medvetandet och patienten blir bara helt överväldigad av starka känslor. Eftersom materialet är icke-verbalt och oformulerat krävs ett annat terapeutiskt förhållningssätt, en terapeut som är mer aktiv och närvarande. Om detta handlar artikeln Dissociation eller bortträngning – skilda kvaliteter i det omedvetna och den som vill fördjupa sig i ämnet kan läsa mer i Wånges helt nyutkomna bok.
Har vi människor blivit alltför ängsliga och försiktiga? Håller vi på att förlora lusten och förmågan till att pröva nytt och stå ut med det ovissa? Är det en del av förklaringen till att så många plågas av ångest? Lina Holmgren, som är existentiell terapeut, problematiserar i artikeln Intolerans för osäkerhet det allt intensivare sökandet efter trygghet och säkerhet i vårt samhälle. Kanske är det också denna intolerans som har medfört att vissa typer av psykoterapeutisk praktik har förvandlats till marknadsanpassade, evidensbaserade och standardiserade tjänster. Men en existentiellt och relationellt inriktad terapeutisk process kräver öppenhet för osäkerhet och ångest.
Det är också risken för att psykoterapeutisk praktik håller på att utarmas på detta sätt som företagspsykologen och psykoanalytikern Annika Stiebe lyfter fram i Allvarligt talat. En mekanisk och ytlig människosyn håller på att breda ut sig, menar hon och oroar sig för vart dagens psykoterapiutbildning ska leda. Redan nu är det svårt för människor i kris att få till- gång till allvarligt syftande, fördjupande samtal.
Före sommaren efterlystes synpunkter på tidskriften och det har kommit in många bra sådana som vi ska sammanställa och redovisa i nästa nummer. Vi efterlyste även någon som skulle vilja medverka i vår redaktion. Kanske fick den fina sommaren er att glömma bort att höra av er om detta? Gör det nu, mejla eller ring till någon av oss. Det är kul att göra en sådan här tidning!
Pia Eresund
Psykoterapi
utkommer med två dubbelnummer per år. Förutom olika slags information finns flera
artiklar i varje nummer.
I Psykoterapi
kan du följa aktuell utveckling, delta i
debatt och medverka i det som sker inom psykoterapiområdet.
Från redaktionen: senaste numret
Redaktör Pia Eresund
Ordförande har ordet
Krönika av ordförande Teci Hill
Tidigare nummer
Listning av alla tidigare nummer
