Insikten nr 1 2009
Från redaktionen
De
allvarliga försök att utradera den psykodynamiska terapin
som vi sett exempel på den senaste tiden saknar motstycke.
Flera av artiklarna i detta nummer andas ilska och sorg över
vad som sker, men också en övertygelse om att vår kunskap
behövs och är efterfrågad, och kommer att vara det trots de
försök som görs för att strypa den.
Sven Sjöqvist refererar i Evidensbegreppet som maktinstrument de tankegångar som Tor-Johan Ekeland, professor i socialpsykologi, förde fram på RPC:s regionkonferens och som han i olika sammanhang framfört i skriftlig form. Ekeland ger en historik över hur evidensbegreppet vuxit fram och visar hur det från att ha tillkommit för att vara en hjälp i det kliniska arbetet blivit ett verktyg och ett maktinstrument för beslutsfattare i deras reglerande av olika slags behandlingsverksamhet. Ekelands kritik av evidenstänkandet går ut på att det reducerar det komplexa och komplicerade ömsesidiga samspelet i psykoterapin och därför passar sällsynt illa att applicera på psykoterapi. Att bara se till vilken sorts terapi som bedrivs är, menar Ekeland, en pseudovetenskaplig reduktion och missar hela poängen med psykoterapi.
I Underkännandet är ömsesidigt tar Leif Lindahl upp HSV:s granskning och underkännande av sju utbildningsanordnare i psykoterapi. Han vänder sig mot den naturvetenskapliga trend den representerar och vill med brottstycken och associationer visa på behovet av en alternativ humanistisk, dynamisk och existentiell vetenskap. HSV:s avfärdande av denna kunskapstradition som värdelös visar på ett enkelspårigt tänkande, menar Lindahl och sällar sig till de högskolerektorer som betecknat HSV:s granskningar som ”orättvisa, rättsosäkra och undermåliga”.
Hanna Sitter Randén har i en tidigare artikel beskrivit hur hon kämpat med och hanterat de förändringar i det psykoterapeutiska klimatet i Sverige som skett genom den snabba framväxten av de nya skolbildningarna inom psykoterapin. I Bortom metoderna följer hon upp sina tankegångar och presenterar en pilotundersökning där hon bett terapeuter av olika inriktning beskriva sitt eget arbetssätt och personliga stil och hur de uppfattar andra inriktningars arbetssätt. Hon beskriver också hur hon planerar att gå vidare och ge samma frågor till terapeuter som håller på att utbilda sig för att undersöka hur unga terapeuter tänker om vad som är gemensamt mellan olika inriktningar och vad som skiljer dem åt.
I Situationens makt över individen refererar Olov Dahlin några böcker som berör hur ”vanliga, normala” människor i extrema situationer kan förvandlas till bödlar och sadister. För att förstå hur detta kan ske måste vi, menar Dahlin, gå utöver det individcentrerade synsätt som han menar präglar både psykoanalysen och den akademiska, biologiskt orienterade psykologin och se till det större sociala sammanhangets och situationens makt över individen.
Siv Boalt Boëthius, Gunnar Carlberg och Pia Eresund bidrar med ett referat från en internationell konferens som avhölls på Ericastiftelsen i Stockholm under hösten. Syftet med konferensen var att ge forskare och kliniker möjlighet att diskutera sitt samarbete och hur deras respektive verksamhet påverkar varandra. Två frågor tycks ha varit centrala: Hur hantera avståndet mellan forskning och klinisk verksamhet? Och hur kan vi skapa en forskningskultur som speglar den kliniska komplexiteten och inte blir reduktionistisk?
Susanna Carolusson ger oss i Om marknadsföring av psykoterapi en metaforisk berättelse som hon menar speglar kognitiv terapis intensiva marknadsföring och hur den påverkar allmänheten.
Efter detta kommer en recension av en bok där en kvinna som genomgått intensiv psykoanalytisk behandling gett sin bild av hur livsnödvändig hennes behandling varit. Boel Seldén recenserar Lotta Thorséns ”Aldrig som hon”. Boken utgör ett vittnesmål som många, inte minst de som fattar beslut om psykoterapins framtid, borde lyssna till. Den talar för nödvändigheten av att denna form av behandling måste finnas tillgänglig som alternativ för dem som behöver den.
Med
detta nummer hälsar redaktionen en ny medlem välkommen –
Anna Christina Sundgren. Hon har privat
psykoterapimottagning i Stockholm, är för närvarande
ordförande i Svenska Föreningen för Relationell Psykoterapi
och har tidigare erfarenhet både av författande och
redaktionellt arbete.
Christina Flordh
