Insikten nr 1 2010
Omslaget till det här numret föreställer Freud i färd med att smaka på en valnöt som är misstänkt lik en hjärna. Rui Tenreiro, som har gjort bilden blir den som avslutar vår serie omslag från Institutionen för grafisk design vid Konstfacksskolan. Han ville göra något surrealistiskt och lekfullt där man kan undra och fantisera över de olika delarna i bilden. Vad passar bättre än att vi i detta nummer publicerar artiklar som går tillbaka till Freud och undersöker hur hans tänkande kan appliceras idag.
Annika Stiebe diskuterar i Förorten brinner – en psykoanalytisk läsning den skadegörelse med anlagda bränder och stenkastning som tog plats i Göteborgs förorter sensommaren och hösten 2009. Mikael Färnkvist skriver om Skolvägran och samhället – sett utifrån psykoanalytisk teori.
Båda
har sökt sig till Freuds kulturteoretiska texter för att se
hur dessa moderna samhällsföreteelser kan förstås i freudska
termer. Hoppet från vår nutid till Freuds spekulationer
kring urfadern och det ursprungliga fadersmordet kan tyckas
hisnande men leder ändå fram till analyser av viktiga
olikheter mellan dagens samhälle och Freuds. Något som de
båda tar fasta på och betonar är fadersauktoritetens
förlorade legitimitet och att dagens samhälle snarast
karakteriseras av att alla traditionella auktoriteter
utraderats. I Subjektivitet, överföring och den
psykoanalytiska processen ger Johan Eriksson sina
reflektioner i anslutning till Rolf Künstlichers
doktorsavhandling ”The psychoanalytic situation as a play
situation” som han lade fram i höstas. Eriksson tar sin
början i Freuds grundtexter och beskriver hur märkvärdigt
lite den psykoanalytiska situationen förändrats med tanke på
hur stora förändringar som skett på teorins område. Det
finns något paradoxalt i att den psykoanalytiska situationen
ska vara en fristad för spontana infall och ”lek” men
samtidigt styrs av strikta regler, som ibland är mycket mer
rigida än på andra områden i det sociala livet. Vad både
Eriksson och Künstlicher betonar är just hur viktigt det är
att analytikern värnar om dessa regler i form av
psykoanalysens ramar. Med hjälp av strikta regler och
ritualer så etableras en symbolisk gräns som skyddar den
psykiska världen från den yttre världens sociala logik och
blir därför en förutsättning för ”leken” i den analytiska
situationen.
I Drömmen om ett psykodynamiskt Shangri-La har Sven Sjöqvist intervjuat Kjell Bondesson om hans tid som klinikchef på 1970-talet med uppgift att sektorisera Trelleborgs sjukvårdsdistrikt. Han närde storskaliga planer på ett integrerat mottagningshus, där en av de bärande tankarna var att både den yttre miljön och den rådande behandlingsideologin skulle vara förankrade i utvecklingspsykologiska och psykodynamiska modeller. Planerna hann dock aldrig förverkligas förrän nya vindar började blåsa inom psykiatrin. Ett projekt som däremot fortgått under en 20-årsperiod beskrivs av Kicki Marcus och Ulla Hansjons-Gustafsson i Psykoterapins villkor och samtalets makt. Samtalsbyrån är organiserad som en egen enhet inom psykiatrin i Dalarna med egna lokaler. Den byggdes från början upp utifrån ett salutogent och socialpsykologiskt perspektiv och har med åren blivit en ren psykoterapienhet med mycket goda behandlingsresultat. 20-årsjubileet firades med en dag med föreläsningar och öppet hus.
Två konferensrapporter finns också med i detta nummer:
Pia Eresund refererar från Nordiska Unga Vuxnadagarna i oktober som anordnades för sjätte gången och förhoppningsvis kommer att fortsätta trots att Psykoterapiinstitutet, som tidigare stått som arrangör, inte längre existerar. Årets tema var Aggressionens villovägar: Självdestruktivitet och våld bland unga vuxna och många föredrag berörde unga män vars aggressioner gått över styr.
Lars Tauvon refererar i Internationella gruppterapikonferensen i Rom – och den svenska verkligheten från en konferens i augusti och diskuterar grupp terapins ställning internationellt och i Sverige. Konferensen var en manifestation av forskning och erfarenheter från arbete med grupper världen över och det man avhandlade rörde sig alltifrån nationskonflikter till dynamiken i mindre grupper.
Lotta Landerholm reflekterar i Tiden det tar över sitt förhållande till tid både i det stora och det lilla perspektivet.
Jag
vill avslutningsvis nämna att det kommit ett anonymt
debattinlägg till RPC angående artikeln Spegelhud i nr 4/09.
Till dem som skrivit det vill vi meddela att tidningens
policy är att inte publicera anonyma inlägg. Inläggen får
gärna vara undertecknade med pseudonym i tidningen men på
redaktionen måste vi veta vem som författat inlägget.
Christina Flordh
