Psykoterapi – nummer 1 2020
Kära läsare
Den psykiska ohälsan fortsätter att öka bland unga, nu också bland äldre människor. Det är inte de tunga psykoserna som ökar, utan ångest och depressivitet. Hur kan det komma sig att vi blir så oroliga och ledsna mitt i all välfärden? Är det priset för valfrihet och oberoende, för ett sekulariserat samhälle? Denna fråga diskuterades på Unga Vuxna-dagarna i januari – som vi kan rapportera från i detta nummer.
Som
en följd av den ökande psykiska ohälsan blir även behovet av psykoterapi allt
större. Men som bekant finns det inga terapimetoder som passar för alla. En
effektiv psykoterapeut bör därför ha ett integrativt förhållningssätt och kunna
anpassa sitt arbetssätt efter patienten samt vid behov kombinera metoder från
olika inriktningar. Att detsamma gäller handledare framkom i en studie av Sara
Ågren, som hon här presenterar.
Med hjälp av neurovetenskaplig forskning kan vi få fler studier som visar på evidens, för psykodynamisk terapi, menar tyska forskare. Bland annat om detta handlade PC:s höstkonferens, där för övrigt professor Mark Solms vände upp och ner på Freuds teori om hur det mänskliga medvetandet förhåller sig till jaget och detet. Vi rapporterar förstås om hans intressanta föredrag och hela Stephan Haus inledande föredrag finns med i detta nummer.
Kring själva evidensbegreppet fortsätter David Nicolaidis att filosofera och nu skriver han om ”relationen mellan makt- och evidensbegreppet i terapirummet”. Han kommer fram till att evidensbegreppets närvaro resulterar i att behandlarens position som epistemisk auktoritet stärks och därmed sker även en viss maktförskjutning från patient till behandlare. Kunskap är makt!
Utifrån texter av den japanske författaren Murakami har Daniel Sykes tidigare skrivit om att psykoterapeutens arbete har vissa likheter med romanförfattarens. I båda yrkena måste man dagligen umgås med de mörkaste och mest smärtsamma sidorna hos oss människor. Artikeln i detta nummer handlar om hur Sykes i likhet med Murakami har funnit att långdistanslöpning ger den energi, uthållighet och koncentrationsförmåga som behövs.
Gunnel Grundberg ger oss denna gång en rapport om den mentala hälsan på Irland. Ett land där självmordsstatistik, alkoholkonsumtion och psykisk ohälsa på senare år skjutit i höjden. Avslöjandet av brott som begåtts av den förut så mäktiga katolska kyrkan har fått människor att känna sig vilsna, säger psykoterapeuter hon intervjuat.
När ett barn mår psykiskt dåligt känner föräldrarna vanligen stor oro, men också skam och skuld, vilket kan göra det svårt för dem att hjälpa barnet. Anna Bratt skriver om en studie som hon har genomfört vid Linköpings universitet där föräldrar till yngre tonåringar deltagit i en gruppbehandling med Compassion Focused Therapy (CFT), samtidigt som deras barn också fick behandling, antingen i grupp eller individuellt. Det visade sig att när föräldrarna fått hjälp att öka förmågan att ta hand om och lyssna på sig själva, kunde de bättre förstå och stötta sina barn. Den här metoden verkar kunna vara ett användbart komplement till psykologiska behandlingar inom barn- och ungdomspsykiatrin.
Redaktionen
ser fram emot ännu ett år med tidskriften och nya intressanta texter.
Pia Eresund
Samordnande redaktör
