Psykoterapi – nummer 1 2023
Kära läsare
Om konkurrens mellan huvudinriktningarna inom psykoterapi – KBT och PDT – stod det att läsa i Dagens Nyheter i början av januari. Men när några psykoterapeuter i ledande ställning (såsom ordföranden i vår förening) intervjuades, framkom att det numera i praktiken inte råder några allvarliga motsättningar mellan utövarna. Istället har man på många håll börjat samarbeta och även i viss mån metodmässigt närmat sig varandra. Däremot är det ett stort problem att många av landets regioner slaviskt följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) och så gott som uteslutande erbjuder KBT-behandling. Inom offentlig vård kan patienter med depression och/eller ångest alltså ofta inte välja PDT, trots att det numera finns vetenskaplig evidens även för detta.
Det
är ovannämnda DN-artikel som Gunnar Bohman kommenterar i Så hamnade
traditionell psykoterapi i skuggan av KBT: ”Enormt misstag”. Han påminner om
att Psykoterapicentrums överklaganden mynnat ut i att riktlinjerna inte ska
anses vara bindande utan enbart rekommenderande, samt att JO instämmer i att
riktlinjernas objektivitet kan ifrågasättas eftersom det förekommit jäv och
särintressen.
Socialstyrelsen har kommit fram till slutsatser om evidens som inte alls delas av liknande organisationer i andra länder, påpekar Peter Ankarberg som utgår från en artikel som tidigare publicerats i nätversionen av Psykologtidningen: Likriktning leder till en sämre psykiatri. När Ankarberg jämfört Socialstyrelsens riktlinjer för behandling av ADHD, depression och PTSD med exempelvis Nordamerikas riktlinjer för samma grupper, visar det sig att PDT i de senare rekommenderas i betydligt högre grad, även för de svårast sjuka patienterna. Ankarberg föreslår att Socialstyrelsen istället för att rekommendera specifika behandlingar borde uppmuntra regionerna att anställa legitimerade medarbetare och se till att dessa får kontinuerlig fortbildning så att de håller sig uppdaterade om forskningsläget och själva kan välja och utföra bästa möjliga behandling.
Tänk om våra professionella kunskaper kunde respekteras på det sättet!
Men så väl är det ännu inte, det framkommer tydligt i Psykosterapi – och varför man inte får den. Här skildrar vår flitigt återkommande skribent Christer Forsberg sina försök att använda ett psykoterapeutiskt förhållningssätt med patienter inom psykosvården, försök som inte sällan har avbrutits av ledningen. Man förstår verkligen den något raljerande och bittra tonen i hans krönika.
Lars Erik Berg, också en återkommande skribent, ger sig i artikeln Den sociala genen i kast med den ständigt aktuella frågan om hur mycket arv respektive miljö inverkar på personligheten. Gener fungerar inte ensamma utan ingår i dynamiska system i en föränderlig omvärld, och detta förklarar Berg på ett noggrant och pedagogiskt sätt. Och det betyder ju att andra faktorer alltid spelar in. Till exempel torde inte dagens stora antal barn med ADHD enbart ha genetiska orsaker, utan också bero på att dagens uppväxtmiljöer inte gynnar utvecklingen av koncentrationsförmåga och impulskontroll.
Psykoanalys och psykoterapi diskuteras även på nätet och vår kanske flitigaste skribent Tomas Wånge, har undersökt materialet på Youtube och hittat en bra föreläsningsserie om psykoanalysens historia som han skriver om i Kan man lära sig något på Youtube? Det finns mycket annat av intresse på nätet och Tomas återkommer om detta i följande nummer.
Rysslands krig mot Ukraina har nu pågått i ett år och när jag skriver detta handlar nyheterna mest om den fruktansvärda jordbävningen i Turkiet och Norra Syrien. Det är verkligen hårda tider på många sätt, i vårt land framför allt ekonomiskt och det lär bli värre innan det förhoppningsvis vänder. I artikeln Lågkonjunktur – vad kan den komma att betyda för människors psykiska hälsa? redogör David Nicolaidis för forskning på området. I några studier som han rapporterar tycks den psykiska hälsan hos individer med manligt kön och låg utbildningsnivå ha påverkats mest negativt. Men sambanden är inte helt tydliga och många andra faktorer spelar troligen in. Nicolaidis avslutar med en uppmaning – till Riksbanken? – att ”beakta hur beslut om att hantera lågkonjunkturen kan komma att påverka psykisk hälsa”.
I våra hjärnor rör sig ständigt många tankar, känslor och minnen som vi inte är medvetna om, men som ändå påverkar oss. En viktig del av den psykodynamiska teoribildningen utgörs av antagandet att bortträngda trauman och känslomässiga konflikter orsakar många former av psykisk ohälsa. Detta blir ofta ifrågasatt i debatten, och det är därför klokt av Psykoterapicentrums styrelse att välja Det omedvetna som tema för både höstkonferensen och den kommande vårkonferensen – som särskilt kommer att handla om drömmar. I detta nummer rapporterar vi från höstkonferensen om Michael Buchholzs och Rolf Holmqvists föreläsningar, och Christina Lillieroth sammanfattar själv sin presentation om hypnosterapi.
Anthony Bateman höll i oktober 2022 ett uppskattat föredrag på Svenskt Forum för Mentalisering. Det handlade om de nya teoretiska begreppen I-mode, me-mode och we-mode och Erik Ydrefelt återger i ”In recognizing the recognizer’s recognition we find something in it we have not recognized in ourselves” i stora drag detta. För mig var det särskilt intressant att djup existentiell ensamhet enligt Bateman kan utgöra kärnan i personlighetsstörningar och att han menade att gruppterapi bör ha en central roll i behandling av sådana.
I höstas var det också Psykoterapimässa och om några intressanta seminarier på den skriver Anders Nyman i detta nummer. Vidare rapporterar Catharina Asklin-Westerdahl från Tillsammans för psykisk hälsa, en manifestation i Ing-Marie Wieselgrens anda.
Sist men inte minst – konstnären Carin Hartmann delar med sig av ännu ett bidrag ur sitt projekt Don’t kill your darling som i konsthistorien letar efter tankar kring mäns våld mot kvinnor. Denna gång handlar det om en mycket känd tavla av Pablo Picasso och Carins text har rubriken Snittet.
Det var Sverker Belin – inte Berlin – som skrev texten om Barbro Sandin.
Ljuset
är på väg tillbaka, snart blir det vår!.
Pia Eresund
Samordnande redaktör
