Insikten nr 2 2009
Det här numret inleds med en tillbakablick på RPC:s höstkonferens ”Psykoterapin och den antidepressiva revolutionen”. På konferensen lade fyra inbjudna talare varsin aspekt på ämnet. Ingrid Carlberg talade om hur ett behov av antidepressiva läkemedel skickligt skapades, bland annat genom att begreppet ”sjukdom” tänjdes ut och depression blev en ”dold folksjukdom”. Fredrik Svenaeus och Merete Mazzarella berörde från skilda utgångspunkter hur synen på svåra känslor och mänskligt lidande förändrats från att ha varit något som hör livet till, till att bli något som ska medikaliseras bort. Karin Johannisson, slutligen, visade hur synen på depression och melankoli förändrats under historien från att ha varit en överklassjukdom förbehållen aristokratin till en folksjukdom.
Redaktionen bad två PTP-psykologer, David Forsström och Marie Linde, att referera konferensen och skriva ner sina intryck från den. Utöver referatet tar de upp behovet av att den diskussion som fördes på RPC:s studiedag når ut, inte minst till en yngre generation psykologer och behandlare.
Lotta Landerholm, Andreas Murray och Dan Stiwne bidrog med personliga inlägg och kommentarer på konferensen. I Medan vi bidar vår tid tar Lotta Landerholm upp vikten av att vi samlar oss för att utveckla vår teori och vårt vetande medan den psykodynamiska psykoterapin befinner sig i skuggan av uppmärksamheten. Andreas Murray diskuterar i Om depression och det otämjda aggressionens roll vid depression. Dan Stiwne bidrar i Diskursernas kamp med en ursinnig appell där han menar att det som sker nu med psykoterapin måste kritiseras tydligt och uthålligt.
En av RPC:s hedersmedlemmar, Clarence Crafoord, låter oss publicera ett föredrag han höll vid Sankt Lukasstiftelsen i höstas Psykoterapin inom psykiatrin – ett livshistoriskt perspektiv. Redan som tonåring blev han intresserad av psykoanalysens sätt att se människans beteenden och uttryck i ett psykologiskt och känslomässigt sammanhang. Han beskriver sin väg inom psykiatrin via en kritisk hållning till 50-talets medicinskt och biologiskt orienterade psykiatri över 60-talets optimistiska och expansiva tid, då han blev en förgrundsgestalt i uppbyggandet av den sektoriserade psykiatrin, till dagens tillbakagång till en psykiatri som i mycket har liknande tongångar som den han på 50-talet kom till som nybliven läkare. Fokus från att sätta in patientens lidande i hans eller hennes livshistoria har förskjutits till och ligger på hanterande och avbetingning av symtom. Från att behandlaren varit den lyhört lyssnande har han/hon blivit den som vet och ger anvisningar. Den psykoterapeutiska kulturen har bytts ut mot ett förnyat medicinskt tänkande. I Läkartidningen har frågan ställts hur psykiatrin ska få ny lyskraft så att den kan locka till sig unga krafter. Clarence Crafoord kommer med en motfråga: Var det då psykodynamiken försvann som lyskraften försvann?
I Fallet Jan eller Hedvig-syndromet ger Karin Eckerstein en patientvinjett från en psykoterapi vid en utmattningsdepression och beskriver det som hon ser som det inre dramat bakom denna diagnos – barnets totala lojalitet mot sin förälder. Hon drar paralleller till Hedvig i Ibsens Vildanden.
I Traumafokuserad psykoterapi för våldsutsatta barn och unga skriver Anna Norlén, enhetschef för landets enda specialmottagning för barn och ungdom som utsatts för våld i familjen, om en föreläsning i samband med mottagningens 10-årsjubileum. Föreläsningen hölls av Sandra Wieland som i sitt arbete med traumatiserade barn och ungdomar utgår från en psykodynamisk ram men inom den tillämpar inslag av kognitiv beteendeterapi, anknytningsbehandling och EMDR.
Hans Kaatari är bekant för Insiktens läsare genom ett antal artiklar som han publicerat i tidningen under årens lopp. I september disputerade han vid Umeå universitet på en avhandling med titeln Symbolfunktion och mening: En undersökning av den psykoanalytiska psykoterapins artegna väsen. Sven Sjöqvist har läst avhandlingen och recenserar den i detta nummer.
Gudrun Olsson recenserar antologin ”Bara detta liv” med Dan Stiwne som redaktör, där en rad terapeuter presenterar den existentiella psykoterapin. Hon diskuterar likheter och skillnader med psykoanalytisk psykoterapi vad gäller människosyn och förståelse av psykiskt lidande.
Slutligen uppmärksammar Pia Eresund tv-serien Hos terapeuten, som visats i kanal Axess under våren.
Med
detta nummer kan ni också ta del av RPC:s
årsmöteshandlingar. Den senaste verksamhetsperioden har
varit en tuff tid för psykodynamisk psykoterapi.
Förutsättningarna för att arbeta psykodynamiskt har
allvarligt hotats. Årsmöteshandlingarna vittnar om
styrelsens och olika arbetsgruppers intensiva verksamhet för
att värna om att den psykodynamiska psykoterapin också har
en plats i framtiden.
Christina Flordh
