Psykoterapi – nummer 2 2023
Kära läsare
Detta skrivs en kall och mulen vårdag när man får trösta sig med att vitsipporna lyser i backarna. Men när det här numret av Psykoterapi kommer ut om några veckor så är det full blomstertid. De flesta av oss har idag insett hur beroende vi människor är, inte bara av varandra utan också av andra levande varel ser och hela naturen omkring oss, och att framtiden inte kommer att bli bra om vi inte kan börja leva mer sparsamt och ödmjukt. Vi vet ju också att barn för sin kognitiva och emotionella utveckling behöver ett lyhört samspel med sina vårdgivare.
Nu
är det hög tid att vidga perspektivet och ta hänsyn till naturen, så att den
inte traumatiseras ytterligare och slår tillbaka på alltmer katastrofala sätt.
Utifrån detta sårbara läge har Cajsa Lindholm skrivit essän Traumats
dialektik och behovet av en ny berättelse.
I Genernas samtal följer Lars-Erik Berg upp temat ”arv och miljö” från förra numrets Den sociala genen, som handlar om hur gener samverkar i dynamiska system och med en föränderlig omvärld. Här myntas termen ”social epigenetik” för att beskriva hur yttre miljö kan påverka inre genetiska processer. Bakom utvecklingen av olika egenskaper, avvikelser och sjukdomar ligger ytterst komplexa samspel, något som borde beaktas i dagens förhållningssätt till bland annat neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Genusfrågan är alltid aktuell och i detta nummer har vi två artiklar som berör den. Är maskuliniteten i kris eller är det idén om maskulinitet som är krisen? frågar sig Gunnar Karlsson och svaret lutar åt att krisen skapas av idealet fallisk maskulinitet. Män har alltid oroat sig för sin maskulinitet och det är inte förvånande, menar Karlsson. Detta ideal utgör nämligen ett ouppnåeligt projekt eftersom det tar avstånd från de beroende, sårbara och omhändertagande aspekterna i människans existentiella villkor.
Om samma tema skriver Carl Rosendahl i Den falliska maskulinitetens avtryck på kroppen: En studie i mäns kroppsuppfattning. Det är genom kroppen vi upplever och förhåller oss till omvärlden och den påverkar i sig även vår genus- och identitetsutveckling. Rosendahl har i en studie undersökt kroppens betydelse för den maskulina identiteten och i denna artikel redogör han för och diskuterar sina resultat gällande två typer av manskroppar: den funktionella och den skulpterade kroppen.
Tystnad kan vara talande och om detta handlar Hillevi Torells essä Den tredje säger alls ingenting. Texten kretsar kring möten på ett behandlingscenter med en liten pojke som inte kan prata. Familjen har under sin flykt genomgått mycket svåra upplevelser och frågan ställs ”om ett barns språkförmåga kan sprängas innan den ens har uppstått?”.
Det finns som vanligt också annat läsvärt än artiklar i detta nummer, bland annat bokanmälningar. Men det kommer ut en mängd litteratur av intresse för psykoterapeuter och det behövs fler som vill skriva om böcker i tidskriften. Så hör gärna av er om ni vill hjälpa till med det.
Nu finns en till stora delar ny styrelse i Psykoterapicentrum som vi önskar all lycka till i det alltjämt snåla klimat som råder för psykoterapi idag. Stort tack också till den ”gamla” styrelsen för allt arbete de lagt ner, nu senast med den uppskattade vårkonferensen som handlade om drömmar. Vi återkommer med en rapport om den i nästa nummer.
En
skön sommar önskar vi er!
Pia Eresund
Samordnande redaktör
