Psykoterapi – nummer 4 2021
Kära läsare
Dödligt skjutvapenvåld har under de senaste 20 åren ökat på ett alarmerande sätt i vårt land. Det går nästan inte en dag utan att det från någonstans rapporteras gängrelaterade skjutningar. Förövarna är dessutom ofta mycket unga och det är uppenbart att ett omfattande och kvalificerat psykosocialt arbete snarast behöver sättas in i de socialt utsatta områdena, om vi framöver ska kunna få stopp på de här dåden. Men kommer våra politiker verkligen att avsätta de resurser som skulle behövas till detta? Samtidigt som det också krävs ökade polisiära insatser och säkert också längre fängelsestraff.
Om
psykoterapi med våldsamma patienter skrev Peter Andersson redan 2016 i denna
tidskrift (nr 3, 16-24). Nu återkommer han med artikeln Motöverföring och
terapeutiskt hållande i arbetet med en våldsutövare. I den handlar det om våld i
nära relationer. Förövarnas egna erfarenheter av att ha utsatts för våld under
uppväxten är viktiga att uppmärksamma under terapin, men terapeuten måste i sitt
inre samtidigt kunna vara i kontakt med och erkänna såväl patientens som sin
egen destruktivitet, framhåller Andersson.
Freuds grundantagande om psykisk energi och dess inverkan på kroppen har enligt vår ofta återkommande skribent Christer Forsberg länge varit starkt ifrågasatt och mer eller mindre undanskuffat även av psykoanalytiker. I artikeln Sigmund Freuds mardröm eller materialismen saknar evidens lyfter Forsberg fram nya fynd inom hjärnforskning och kognitiv behandling av tvångsneuros, enligt vilka mentala upplevelser tycks kunna leda till strukturella förändringar i hjärnan. Något som förhoppningsvis kan rucka på den materialistiska grundsyn som länge rått inom psykiatrin.
Pandemin har ju medfört att psykoterapi numera ut - övas via nätet i ökad utsträckning. Men innan vi kunde prata med varandra via datorn användes telefonen ibland för terapisessioner, framför allt i situationer då det annars skulle ha blivit längre avbrott på grund av exempelvis tjänsteresor. Det här förekom oftare än man trott, framkommer det i Annika Stiebes artikel Möjligheter och begränsningar vid psykoanalys över telefon. En systematisk litteraturöversikt. Forskning har även visat att den terapeutiska relationen behåller kvaliteten när samtalen sker över telefon, menar Stiebe. Det tycks rentav i vissa fall skapa en intimitet som intensifierar den analytiska processen. Denna möjlighet ”vidgar förutsättningarna för att arbeta psykoanalytiskt och gör det tänkbart att låta en analys där man investerat såväl tid som ansträngningar fortgå, fördjupas och föras mot ett genomarbetat slut”. Men Stiebe tillägger eftertänksamt att telefonkontakt också kan användas som ”försvar mot upplevelsen av ensamhet eller för att undvika ett avslut”.
Jag erinrar mig en psykiater på 1990-talet som hävdade att den pågående telefonterapin hos en amerikansk psykoanalytiker var bättre än någon annan terapi han hade gått i. På engelska dessutom, alltså! Personligen har jag aldrig tyckt så mycket om att tala i telefon och skulle absolut ha svårt att anförtro mig till en terapeut som inte är där med så att säga ”hela sig”. Men även i detta avseende är vi människor olika.
Artikeln Kärlekens gärningar är skriven av Fredrik Bensköld, som lånat begreppet från Hjalmar Söderberg, som i sin tur hämtade det från Martin Luther. Den senare hävdade att kärleken uppstår mellan äkta makar när de gör naturens och kärlekens gärningar med varandra. En omvänd syn på kärlek är ju den romantiska, nämligen att det är känslan av kärlek till en person som leder till att man vill ha sex med denna. Även om det också är så att upplevelsen av tillfredsställande sex sedan kan öka kärlekskänslan. Den här föreställningen om den romantiska kärleken underhålls genom de sätt som marknaden presenterar den på – bilder, filmer, dating-appar på telefonen och matchmaking-program i TV, menar Bensköld.
Skulle man kanske inte ens förälska sig om man inte hört talas om kärleken, frågar sig Bensköld. Nu finns det en brutal kärleksmarknad därute, där man shoppar partners och byter ut dem mot nya som verkar ännu mer lovande. Där man framhåller sina tillgångar för att kunna maximera sin vinst genom att håva in en ”så bra produkt som möjligt”. Det här är predikament som vissa av dagens terapipatienter kan befinna sig i. Och kärleken – ja den vill alla ha.
Detta om artiklarna i detta nummer, men glöm för all del inte bort allt det andra som denna gång framför allt handlar om intressanta böcker som vi i redaktionen och andra kollegor har läst.
I förra numret är det tyvärr ett tryckfel på sidan 24, i Lars-Erik Bergs
artikel. De första två orden under Big Five ska vara: Extraversion, Neuroticism.
Några bokstäver föll bort under tryckprocessen och vi beklagar detta.
En
riktigt god jul och ett gott nytt år tillönskas alla läsare av oss i
redaktionen, och på återseende år 2022!
Pia Eresund
Samordnande redaktör
