Tillbaka till förstasidan Information om föreningen 

Psykoterapi & Psykoterapeuter           Tidskriften Psykoterapi           Föreningen & Arbetsgrupper           Sök en psykoterapeut

Barndomens matminnen är viktiga
– de kan påverka oss hela livet

Elisabeth von Essen

Vi har alla mer eller mindre bra erfarenheter från vardagliga matsituationer under barndom och uppväxt. Allt från familjehögtider till måltider serverade kring köksbordet. Men de bidrar också till känslomässiga relationer. Händelser kring mat blir ofta våra emotionella relationella matminnen.

Inledning

Den här artikeln bygger på egen forskning, publicerad under 2017 i den vetenskapliga tidskriften Appetite (von Essen & Mårtensson, 2017). Där diskuteras hur unga använder sig av sina emotionella relationella matminnen relaterade till "signifikanta andra" under barndomen, när de försöker utveckla sin psykologiska motståndskraft och lösa utvecklingsuppgifter senare i livet. Det vetenskapliga materialet är framtaget genom semistrukturerade intervjuer och analyserat enligt en fenomenologiskt inriktad narrativ analys, vilken inkluderar användningen av imaginära variationer (Langdridge, 2007). Dessa livsberättelser beskriver, var och en, hur unga i sin utveckling och för att skapa trygghet som vuxna, använder sina tidiga erfarenheter av matsituationer kopplade till delaktighet och aktivitet och känslomässig anknytningserfarenhet från barndomen.

Bakgrund

Matval och måltider i vardagen har blivit ett allt vanligare sätt för framförallt unga att berätta sin livshistoria, men också att tala om vem man är eller vill vara, exempelvis genom att vara vegetarian eller vegan. Våra traditionella måltider utvecklas normalt under lång tid och via familjens matval, genom att måltidsregler. Olika förebilder överförs inom ramen för tradition och samhällets värderingar. Måltider bidrar till vardagens rytm och till att dela in tiden, där måltidsarrangemang ger möjligheter till sociala möten och sammanhang. Förberedelse, matlagning och speciellt tillagade rätter kan vara ett sätt att visa sin omsorg eller kärlek, men är också associerade med känslomässiga erfarenheter. Måltider blir på så sätt associerade med familj och vänner och beroende på det sammanhang de serveras i till både positiva och negativa känslomässiga tillstånd.

Idag diskuteras allt mer hur just mat kan användas på ett sätt som stärker människans förmåga att handskas med svårigheter (von Essen, 2015; von Essen & Englander, 2013; von Essen & Martensson, 2014). Det handlar om att minska hälsorisker förenade med mat (NNR, 2012) genom att upprätthålla en bra mathållning trots olika hinder och motgångar (Folkhälsomyndigheten, 2014), och hur mat kan användas för att stärka individens välbefinnande genom att förknippas med trygghet förankrad i barndomen, exempelvis genom så kallade Comfort Foods (Vesnaver, Keller, Payette, & Shatenstein, 2012). Mat kan bidra till psykologisk motståndskraft, ett begrepp som bland annat beskriver hur en individ hanterar motgångar och milstolpar under perioder av livet på ett konstruktivt sätt genom att använda sig av inre resurser av mental flexibilitet och vitalitet. Motståndskraft som positiv anpassning kan beskrivas som en inommänsklig funktion som bidrar till förmåga till återhämtning och hållbarhet (Stein, 2008; Troisi & Gabriel, 2011).

Enligt anknytningsteorin är en av de viktigaste faktorerna för att utveckla psykologisk motståndskraft erfarenheten av att ha tillgång till en säker bas (Masten & Wright, 2010; Reich, Zautra, & Hall, 2010; Scheibe, Kunzmann, & Baltes, 2011). Viktiga personer som deltar i situationer som kännetecknas av en positiv relationell atmosfär bidrar till en känsla av trygghet. Minnen av mer eller mindre säkra situationer internaliseras till modeller som förs över till nästa generation (Bowlby, 1990). Ainsworth (1969) menar att mönstren är relativt stabila. De guidar de framtida förväntningarna på andra relationer och bildar bas till nuvarande och framtida livsstrategier. Trygghet är förknippad med framförallt omgivningens hållande och känslomässiga närvaro och är förutsättningen för att kunna mentalisera om sig själv och andra (Ainsworth, 1969; Ainsworth, Blehar, Waters, & Wall, 1978; Winnicott, 1993). Men det kan också innebära ett skapande av mönster som kan vara mer eller mindre skyddande och bidra till sårbarhet (Allen, 2013). En viktig utvecklingsuppgift under övergången till att bli vuxen är utmaningen att nå balans och riktning i livet (Bowlby, 1988). I den utmaningen kan mat bli ett objekt som den unga använder i sin utveckling till en egen självständig och integrerad person. Genom att använda olika aktiviteter, utforskande och experimenterande kring mat kan det bidra till uttryck av lekfullhet, glädje, tillfredsställelse och självmedkännande (McAdams, 2006).

Ung vuxen är också en period som kan förstås som en andra chans (Masten & O’Dougherty Wright, 2010) för att bygga upp stödjande relationer och villkor som främjar en känsla av att livet kommer att förbättras. För att kunna göra detta måste man ibland utvärdera tidigare negativa förebilder. Mat kan vara en viktig medlare av sådana vändpunkter i livsberättelsen av en ung person och fungera som en buffert mot negativa minnen (Neff & McGehee, 2010).

Tre berättelser

Följande berättelser, illustrerar tre olika övergripande riktningar i hur förhållandet till mat kan utvecklas genom livet bland unga vuxna.

Mat som en trygg bas

I den första berättelsen beskriver Marcus (fingerat namn), hur han tar med sig sina erfarenheter från barndomen av tradition och hemlagad mat, speciella rätter som varm soppa och nybakat bröd, men även söndagsmiddagar med tidigare generationer där hela familjen är samlad. Marcus berättelse visar hur han aktivt kunde använda känslomässiga relationella minnen från mat från barndomen för att anta utmaningar och lösa olika utvecklingsuppgifter på väg till vuxen ålder. Med intaget av specifika maträtter associerar han till minnen av sin familj som känslomässigt närvarande. Berättelsen visar att den unge under en period upplevt osäkerhet och omvärderat sitt förhållande till mat. Detta föregår en period som präglas av mer stabilitet och autonomi, med anpassning av preferenser till vegetariska och andra mer moderna alternativ. Under tonåren blir han vegetarian och sedan vegan för att i nutid samla vänner och tillsammans med dem laga mat. Han fortsätter att se mat och måltider som något tryggt och säkert i livet.

Marcus presenterar en historia som består av många emotionella minnen från tidig barndom, som tillsammans visar upp kontinuitet och stabilitet i hans relation till mat. Mat hade blivit en känslomässigt trygg bas i livet, som bidrar till gemenskap och gör det möjligt för Marcus att uttrycka självständighet och lycka. Vissa rätter och vanor som är starkt förknippade med minnen av lycka, trygghet och tradition, fungerar som broar mellan det förflutna och hans nuvarande liv. Han använder mat för att söka nya viktiga känslomässiga relationer. På så sätt kan hans aktiva relation till mat bidra till att etablera nya varaktiga relationer där han kan känna sig närvarande och bekräftad. Historien handlar om positiva emotionella matminnen förknippade med att använda mat som en känslomässigt trygg bas och att omedvetet, men även medvetet och aktivt, använda minnen av mat från barndomen som känslomässig buffert för att hantera olika utmaningar och utvecklingsuppgifter på väg in i vuxenlivet. Minnena relateras till närvaron av stabila förebilder och en trygg livshistoria. Berättelsen beskriver hur han använder sina minnen som bas för att utveckla eget oberoende och lycka samt kapacitet till närhet och omsorg.

Emotionellt upptagen av mat

I den andra berättelsen beskrivs Linn (fingerat namn) som lever med sin kvällsarbetande mamma och en frånvarande pappa. Den visar på minnen som är relaterade till mat med ett konstant pendlande mellan positiva och negativa känslor, vilket gör det svårt för henne att uppnå riktning i livet. Hon beskriver en inkonsekvent känslomässig relationell miljö där de viktiga andra pendlade mellan sitt sätt att vara mellan försummelse och omsorg genom mat. Det fanns också en uppmärksamhet på mat som hon upplevde som överdriven. Samtidigt upplever hon sig själv ha varit återhållsam i sina matval och bara ätit sådan mat som hon kände sig trygg med, visste hur den smakade och kände igen. Hennes trygghet förknippas med färdiglagad mat, värmd i mikrovågsugnen. Hennes minnen kring mat bildade grunden för en osäkerhetsstrategi som tenderade att förvandla mat till ett föremål för både uppmärksamhet och oro. Under hela uppväxten konfronterades hon med mammans osäkerhet kring egna matval och ständiga försök med nya dieter och en okunskap om matens betydelse. Under tonåren experimenterade hon själv med olika dieter, till exempel med att vara restriktiv med vissa ingredienser eller att äta mycket färdigmat. Hon pendlade mellan att äta kött och vara vegetarian. Hennes vikt varierade från att vara extrem till undervikt. Linn blir mer känslomässigt engagerad i sitt sätt att äta när hennes son föds. Hon beskriver det som ett uppvaknande som innebar att reflektera över sina egna matval och vilka matmönster det skulle ge sonen i framtiden. Hon blev medveten om hur matmönster kunde överföras över generationerna och hur det hade bidragit till hennes problem med matvanor. Hon försöker äta och laga hälsosam mat men har fortfarande ett ansträngt förhållande till mat som tar mycket energi ur både kropp och själ. Den här historien handlar om negativa emotionella matminnen förknippade med att vara emotionellt upptagen av mat, vilket innebär att individen byter ut eller kompenserar mellanmänskliga relationer. Osäkra och ambivalenta känslor hanteras genom att söka stabilitet i vardagliga rutiner kring mat.

Emotionellt avfärdande av mat

Den tredje berättelsen handlar om Emelie (fingerat namn) som efter föräldrarnas skilsmässa hänvisas till att äta många av dagens måltider i ensamhet. Emelies berättelse beskriver en barndom som kännetecknas av frånvaro och separation och en tonårstid märkt av ätstörningar. En lång period som kännetecknas av strikt kontroll av matintaget följt av en period i vilken hon försöker nedgradera matens roll i sitt liv. Brister i omhändertagandet kring måltider bidrar till oregelbundna måltider och ohälsosam mat. Hon beskriver att hon under hela barndomen hade problem med all mat, att hon hade svårt att äta viss typ av mat och att hon istället åt godis. Mat blev ett problem för henne under tonåren vilket gjorde att hon utvecklade en ätstörning. Hon beskriver hur hon försöker kontrollera sin kroppsvikt och sig själv, stressen hon känner, genom att begränsa sitt matintag och hur hon börjar pendla mellan att äta ohälsosamt och extremt hälsosamt. Hon övergår abrupt till ett mer hälsosamt ätande där hon utesluter stora grupper av näringsämnen från maten. Som ung vuxen blir hon vegetarian och som nybliven sambo får hon svårt att engagera sig i den gemensamma matlagningen och kan inte riktigt koppla mat till umgänge med andra människor. Hennes ansträngningar att förena sig med pojkvännen gör det dagliga arbetet med mat ännu mer ansträngande. Hon upplever sig ha svårt att dela sin pojkväns uppfattning om hur måltider ska vara och hans förväntningar om glädjen och samvaron vid matlagning. Hon reflekterar över hur svårt det är för henne att tänka kring mat och på förberedelser, och även måltiden i sig, att det tar tid och att det kräver gemensamt intresse och socialisering. Trots negativa känslor runt mat och måltider gör hon ändå sitt bästa för att få en bättre relation till både mat och sambo. Den här historien handlar om negativa emotionella matminnen förknippade med ett emotionellt avfärdande av mat. Detta är minnen förknippade med en kontrollerad och undflyende relation till mat. Relationen till mat blockeras för att skydda individen från sårbara känslor av sorg och övergivenhet.

Matminnen hjälper oss att förstå vårt liv

Matminnen kan användas som relationella subjekt för att övervinna känslor av maktlöshet och ensamhet. De unga vuxna beskriver i min studie hur de upplever sin relation till mat som en representation av mänsklig värme och ömsesidighet som de fått i samband med olika matsituationer i barndomen. De talar om hur de har samlat på sig strategier som de sedan kan använda som förebilder. Det är minnen som innehåller händelser där maten ges tid och där det är ett speciellt fokus på att tillaga maten från grunden. Dessa minnen förknippas med känslor av glädje och nyfikenhet och att få möjlighet att själv delta i tillagning och vara en del av traditioner. De beskriver även minnen av bristande närvaro, både känslomässigt och fysiskt, eller engagemang i andra aktiviteter utanför familjen. Beskrivningarna kan tolkas som att de har kroppsliga minnen som förknippar deras relationella upplevelser med konkreta måltidshändelser. I litteraturen talar man om det som att de trygga måltidssammanhangen internaliseras som konkreta eller mentala minnen så kallade mentala representationer eller inre arbetsmodeller (Scheel, 2011). Det kan handla om att de emotionella relationella minnen kring mat som startat i barndomen tar stabila eller instabila former som guidar individen i relationen i det framväxande vuxenlivet. Hur maten tillagats och den interpersonella omsorg som getts måltiden under uppväxten har bevarats i relation till mat och uppträder under det framväxande vuxenlivet; antingen som positivt eller negativt mönster. På så sätt använder de unga relationellt förankrade måltidshändelser från barndomen för att forma sin vuxna relation till mat.

Minnen från olika måltidshändelser bidrar till deras berättelser kring mat men också till utvecklingen av deras livshistoria. De relationella matminnena formas till modeller som sedan följer med i formandet av en identitet kring mat i ung vuxenperioden. Det liknar formandet av en narrativ identitet, som handlar om att skapa en inre dynamisk livshistoria som bidrar till att förstå sitt liv.

Mat kan innebära närhet och omsorg

Livsberättelserna fortsätter att utvecklas och kan om de är väl förankrade påverka relationen till mat under hela livet. Positiva minnen tenderar att bilda trygga mönster som gjort att de unga har samlat på sig stabila strategier som de sedan kan använda som positiva förebilder. Negativa minnen med tillhörande livshändelser tenderar att utvecklas till varnande exempel som de unga vuxna försöker avlägsna sig ifrån.

De trygga, dynamiska och stabila relationer som utvecklas i gemenskapen och atmosfären i familjen ges särskild betydelse senare i livet. Speciella rätter, som exempelvis soppa eller bröd som förknippas med relationell omsorg under barndomen, kan liknas vid det som man inom litteraturen beskriver som relationella övergångsobjekt (Belsky, 2002; Mikulincer & Shaver, 2008; Sochos, 2013) som återskapar händelser och tidiga relationer i nutid. Den typen av mat som ger välmående (eng. Comfort Foods) ges en speciell känsla av subjektivt välbefinnande som förknippas med den relationella atmosfären, delaktigheten och deras tidiga minnen kring mat. Maten kan på så sätt användas för att övervinna känslor av maktlöshet och ensamhet, där relationen till mat blir ett relationellt subjekt som bidrar med mänsklig värme och ömsesidighet. En sedan tidigare positiv relation till mat som används som säkerhet eller buffert kan den unga vuxna återknyta till i samband med upplevelser av övergivenhet eller ensamhet. Det liknar det som i litteraturen beskrivs som en mental representation för närhet och omsorg i vardagen som kan fungera som en skyddsfaktor och buffert.

Matlagning kan medföra självständighet och kontroll

Matlagning associeras med självständighet och att hantera olika situationer, att nå goda resultat efter livshändelser. Berättelserna innehåller beskrivningar av hur de unga utvecklat ett självbestämmande kring sina egna val och sitt sätt att tillaga och äta mat samt hur de skapat sina egna regler kring måltiden. När de tar ställning till vilken mat som får ta sig förbi kroppens gränser (via munnen) börjar de också bli medvetna om sig själva och ta ansvar för sin existens. I och med att maten inkorporeras med dem själva ges den ett känslomässigt värde. I litteraturen beskrivs ungvuxenperioden som en tid som innebär sökande efter självständighet. De värderingar som de unga tar med sig från sina föräldrar bildar ofta grund till valet av både livsstil och vänner.

De unga beskriver hur de har omvärderat tidigare levnadssätt, och upptäckt sin frihet från föräldrar eller andra vuxna. Genom mat prövar de olika sätt att leva, de gör upp nya planer för att klargöra vilken framtid som väntar. De unga beskriver att de via mat söker ett välbefinnande och en egen inneboende vitalitet och en kroppslig motståndskraft mot påfrestningar. Genom att ge kroppen rätt näring blir den mer fysiskt pålitlig och vital. Genom att ta in även känslan av ett välbefinnande och trygghet kan de säkerställa sin kroppsliga jämvikt och hälsa.

Vidare beskriver de att relationen till mat har bidragit till att de kan acceptera sin livssituation men också att gå vidare i livet. På så sätt menar de att de har fått en kapacitet att klara av vad de vill och behöver uträtta i sin vardag. Det har bidragit till att bättre kunna anpassa sig till förändring och motgång som gjort att de känner större välbefinnande.

Den mat som de unga tänker att de för in i sin kropp över sin livstid kan påverka deras hälsa. Det kan handla om ett försök att skapa förutsättningar för ett hållbart liv och bestående relationer. Den positiva trygga relationen mellan mat och kropp beskrivs som en trygg bas eller buffert vid stress och påfrestande livshändelser. Mat som bidrar till en psykiskt närvarande och tillgänglig relation ger förutsättningar för trygghet. De unga beskriver hur en relationell samvaro som involverar viktiga personer, en harmonisk familj och en relationell atmosfär under uppväxten bidragit till en känsla av att vara omhändertagen. Under ung vuxenperioden har samma relationella samvaro fått betydelse, exempelvis genom att träffa vänner och familj för att laga mat och äta under helgerna när maten kan ges mer tid och omsorg. Det har bidragit till trygga relationer, en individuell hållbarhet som i litteraturen beskrivs vara förutsättningen för att vidmakthålla hälsa och utveckla motståndskraft. De upplever hur deras aktiva kroppsliga relation till mat har gjort det lättare för dem att hantera sina negativa känslor och att övergå till ett mer beständigt positivt känsloläge. Detta fångas väl av beskrivningar av positiva känslor när de äter till exempel färgrika grönsaker, eller tänker hur de ska skapa olika maträtter eller baka för att undvika negativa känslor.

Motståndskraft och problemlösning

Motståndskraft och hälsa handlar också om att kunna tänka och agera på rätt sätt. De unga vuxna beskriver hur de genom att öva sig i matlagning har ökat sin problemlösningsförmåga som gjort att de kunnat hantera sin livssituation och negativa konsekvenser av stress. De har utvecklat egna vardagliga regler som involverar planering, att fördela måltider jämt över dagen och att anpassa sitt sätt att äta efter egna personliga önskemål och behov. Det skulle kunna liknas vid att utveckla en tanke-handlingsrepertoar i relation till mat. Rutiner kring mat och matlagning ger beredskap att hantera oväntade påfrestningar och bidrar till vardagsfunktion samtidigt som kroppen är i balans. En väl genomtänkt matordning med måltider som sker på bestämda tider som innehåller näringsriktiga ingredienser upplevs bidra till ett starkare immunförsvar om kroppen själv får bestämma sina egna regler exempelvis kring mat och mängder.

Svårigheter och vändpunkter

Förändrade livsförutsättningar ger en andra chans och möjlighet att byta spår till mer hälsosamma relationer och livsstil, exempelvis i samband med att man blir förälder eller möter en ny partner. En förändring kan bli till en vändpunkt i relationen till mat som leder till omvärdering av tidigare erfarenheter och öppnar upp för positiva förändringar och val av en hälsosammare livsstil. Det kan även innebära att de unga vuxna kan bryta överföringen av negativa förebilder mellan generationer.

Emotionella matminnen kan även komplicera vardagen, om det hälsosamma ätandet föregåtts av en period under tonåren av ätstörningar, som exempelvis anorexia nervosa och bulimia nervosa. Det kan vara emotionella relationella matminnen som varit instabila eller genom emotionellt ätande associerats med negativa känslor. Ofta har det resulterat i ett restriktivt ätande, självkontroll och perfektion. Ibland tar det sig uttryck i att de unga vuxna visar en avsmak för det som de uppfattar som giftig eller ohälsosam mat, som exempelvis kött. Mat kan ha varit något komplicerat redan tidigt i livet. Under tonårstiden har det utvecklats till ett personligt kroppsligt projekt. Det kan ha handlat om en rädsla för att öka i vikt efter att under perioder varit hänvisad till att äta mer energirik mat eller om egenvärde, bristande självkänsla och kroppsform. Dessa perioder tenderat att övergå till ett extremt ohälsosamt experimenterande med vegetarisk mat eller följas av orthorexia nervosa. Det senare är ett tillstånd som uppträtt under senare år där oro för hälsa leder till att man helt låter bli att äta hela näringsgrupper och vill rena kroppen med rätta och rena ingredienser (Davar, 2001; Winnicott, 1993). Det karaktäriseras av en besatthet kring biologiskt ren mat, det vill säga mat utan bekämpningsmedel eller konstgjorda ämnen. Detta är en perfektionistisk inriktning som innebär att de har bestämda regler för vad de får respektive inte får äta. Detta fokus på mat initieras av att de försöker förbättra sin hälsa, hantera stress eller förbli frisk. När mat har blivit den mest betydelsefulla delen i livet kan detta leda till tvångsmässiga restriktioner som utelämnar hela kategorier av mat.

 

 

Referenser återfinns i originalartikeln i Psykoterapi nr 1 2018.

 

Elisabeth von Essen är filosofie doktor och forskare i miljöpsykologi med inriktning på matens betydelse för psykisk hälsa och roll för människans livskvalitet och utveckling. Studerar psykoterapeutprogrammet vid St Lukas Utbildningsinstitut. Kontakta mig gärna via mejladress eve@naturebook.se om du vill läsa artikeln i originalversion.

 

Artiklar i fulltext

Vad Haruki Murakami kanske pratar om när han pratar om romanskrivande
Daniel Sykes

Terapin som inte hjälpte – vad kan terapeuter lära?
Camilla von Below

Lyssna till patienten
Charlotta Björklund

Med psykoanalysen i offentlig vård. Vi behövde en föreläsningsserie för att få ny inspiration
Lukas Granberg

Barndomens matminnen är viktiga - de kan påverka oss hela livet
Elisabeth von Essen

Psykoterapi och migrationsrelaterad psykisk ohälsa
Farzad Pakzad

Det Tredje – en ömsesidig bekräftelse- och igenkänningsteori (Del 1)
Tomas Wånge

Det Tredje – en ömsesidig bekräftelse- och igenkänningsteori (Del 2)
Tomas Wånge

Evidensparadoxen. Evidens och dess kunskapsteoretiska förutsättningar
David Nicolaidis

Evidens, värderingar och etik
David Nicolaidis

Freud i vår tid – om talets och röstens betydelse i psykoterapi
Daniel Sykes

Förlorat förstånd i form av vanvett och vansinne – en existentiell möjlighet för människan
Hans Kaatari

Trasiga tänder och psykisk ohälsa
Bengt Hedberg

Integrativ traumafokuserad psykoterapi
Anna Thom Olin

Fältteori – Psykodynamisk teori under utveckling
Tomas Wånge

Skam
Lena Lillieroth

Anknytningsprocesser i mentaliseringsbaserad terapi
Joakim Löf

Psykiatrins felaktiga grundantagande
Bengt Hedberg

Skånemodellen
Ann Stevens

Psykoanalysen har många ansikten
Tomas Wånge

När det onda fått fäste
Sverker Belin

Ungas identitetsutveckling. Tankar om extrema rörelsers och nätaktiviteters potential och lockelse
Björn Wrangsjö

Affektregleringsteori – en integration av psykoterapi och neurologi
Tomas Wånge

Nya forskningsmetoder och resultat med potential att förändra framtidens psykoterapi
Fredrik Falkenström

Harry Stack Sullivan, del 1
Tomas Wånge

Harry Stack Sullivan, del 2
Tomas Wånge

Den vita skammen
Lennart Ramberg

Psykodynamisk psykoterapihandledning i Sverige och internationellt
Siv Boalt Boëthius och Marie-Louise Ögren

Varför fungerar antidepressiv medicinering bara för vissa patienter?
Daniel Sykes

Ojämlik tillgång på psykoterapi
Ulla Hansjons-Gustafsson

Psykoanalytisk psykoterapi kan hjälpa barn med ADHD
Pia Eresund och Magnus Kihlbom

Dold ondska eller förklädd djävul
Else-Britt Kjellqvist

Att läsa en berättelse. Tankar om terapi och teori med utgångspunkt i fallet Thomas Quick
Cajsa Lindholm

Att våga möta det oförutsedda: om Symboldrama – en visualiserande och imaginativ metod
Sigbritt Nordlund

Mentaliseringsbaserad terapi: en relationell terapiform
Joakim Löf

Om ekonomistyrningens ansvarsförskjutning och skamkultur... del 3
Ulla Bertling

Om granskningssamhället... del 2
Ulla Bertling

Om den banala managementfilosofin... del 1
Ulla Bertling

Kategorimisstag - psykoterapi - medicinsk modell

Inre och yttre oro - om ADHD

Att lära sig praktisera intersubjektivitet

Bruce Wampold i Stockholm

Ulla Grebo: 40-årstal

Ulla Grebo: RPC:s historia i siffror

Skräddarsydd behandling med ISTDP

Om att rehabilitera krigs- och tortyroffer

Den fullkomliga kvinnan
- exempel på idealiserad destruktiv narcissism

Tidskrift för Psykoterapi och Insikten

Psykoterapiutbildning på villovägar

Möte mellan kulturer i psykoterapiforskning

Några reflektioner över psykoterapihandledning utifrån ett relationellt perspektiv

En kritisk granskning av dagens psykiatri

Psykoterapi med äldre

Mot ett upplöst själv
Psykoterapi i interaktion med ett diskursivt, ett affektivt och ett brett narrativt perspektiv

Integriteten och det omöjliga
några politiska och organisatoriska aspekter på psykoterapin

När är det dags att lägga av?
En betraktelse kring avslutandets ambivalens, kring 60+

Mot ett upplöst själv
Psykoterapi i interaktion med...

Förorten brinner
en psykoanalytisk läsning

Harold Searls
relationell handledning

Det relationella perspektivet
psykodynamiskt nytänkande

Den röde doktorn. Anders Torold
och det samhällskritiska perspektivet

Evidensbegreppet som maktinstrument
efter Tor-Johan Ekeland

Pillret och Tabletter för känsliga själar
av Ingrid Carlberg och Fredrik Sveneaus

 

 

KANSLI
Engelbrektsgatan 35 B
114 32 Stockholm

Telefon: 08-20 15 89
E-post: rpc@rpc.nu

Styrelse
Stadgar
Medlemskap/ansökan
Vad arbetar RPC med?
Hur arbetar RPC?
Presentation in English

ARBETSGRUPPER
Aktuella skrivelser
Etik psykoterapeuter
Etik handledare
Forskning
Handledning
- Auktorisation
Informationsgrupp
Landstingspsykoterapi
Nationell samverkan
Internationell samverkan

LOKALFÖRENINGAR
Gävle-Dala
Jönköping
Norrbotten
Skåne
Stockholm
Uppsala
Västerbotten
Västernorrland
Västra Götaland
Örebro
Östergötland

PSYKOTERAPI/INSIKTEN
Senaste numret
Ordförandes krönika
Artiklar i fulltext
Tidigare nummer
Artikelregister

KONFERENSER
Konferenskalendarium

MEDLEMSINFORMATION
Nyhetsbrev/forum

DYNAMISK PSYKOTERAPI
Om psykoterapi

Om psykoterapeuter
Om psykoterapiutbildning
Om psykoterapiforskning

SÖK EN PSYKOTERAPEUT
Hitta annonser länsvis

Annonsera verksamhet

Copyright © 1997–2015
Webmaster: web@rpc.nu